Seger!

Tidigt i går morse ritade jag de sista strecken på den sista rutan i den sista serien i Mats kamp. Sedan nyår har jag hållit en konstant takt av fem sidor i veckan, vilket inte varit speciellt nyttigt vare sig för min fysiska eller mentala hälsa. Totalt rör det sig om 185 sidor, närmare 2 000 serierutor och cirka 1 500 arbetstimmar. Just nu kan jag mest bara se det som en idrottsbragd, men jag hoppas vid gud att det blev bra också. Min redaktörskollega Johannes rördes i alla fall till tårar, och det verkar ju minst sagt lovande. Min egen distans till materialet är givetvis noll och intet just nu.

Först när jag packade mina saker i går förmiddag innan jag återvände till Kramfors (jag ritade klart boken i Stockholm medan min familj var kvar i Ådalen), och var på vippen att ta med pennorna, insåg jag på riktigt att jag faktiskt inte behöver rita mer nu. Och jag känner ingen tomhet, bara lycka. Nu börjar sommaren på riktigt. Snart väntar Arjeplogsfjällen, bland annat.

Jag avslutar med två av de rutor jag ritade under projektets sista natt. Nu kommer jag förresten att hinna blogga mer frekvent också, så vi ses nog snart igen.