Jag blev trött på mig själv. Hela hösten var blogg'n vigd åt självförhärligande i form av länkande till recensioner av min senaste serieroman. Hela vintern ägnade jag massor av tid åt att resa omkring och tala om samma serieroman. Jag var på god väg att försvinna upp i min egen navel igen, och jag tyckte inte om det. Jag kände bara tomhet inför mina händers verk, ville bara arbeta med mitt riktiga jobb och umgås med familj och vänner. Läsa böcker, se filmer. Inte tänka på att vara fyndig eller klurig eller inkännande.
Nu är sommarlovet över och jag sitter på Galago igen. Har börjat planera mina kommande projekt, och ett av dem är till och med på tryck. Om någon vecka tänker jag börja rita på min första nya serie på lite mer än ett år, och efter bokmässan ska jag dra igång inte mindre än fyra olika bokprojekt (men hälften av dem är nyutgåvor av existerande material, och inget av de andra två är serieböcker).
Kontentan är sannolikt att jag inte lärt mig någonting alls, men det är inte alltid man behöver lära sig något. Jag försöker snarare se det på något slags Mr Chance-sätt: först sår man, sedan skördar man, sedan vilar man. Nu ska jag bege mig ut på åkern igen, och jag lovar att skriva mer om sådant jag ser, hör och tänker, mindre om mitt omättliga ego.
Vi ses snart igen.
Roligt att du är tillbaka. Jag ser fram emot att se dina projekt fullbordas.
SvaraRaderaMartin, Högstadielärare