Kära ni. Ett sådant påsklov till och jag är förlorad. Måndag till söndag var vi i Kramfors, först hos mina och sedan hos Victorias föräldrar. Gjordes det utflykter? Målades det ägg? Icke. Det ritades serier. Precis som under det ganska nyligt timade sportlovet satt jag uppåt 14 timmar per dag böjd över ritbordet, och nu är jag färdig.
Inte med hela boken förstås, tok heller, det kommer att ta ytterligare två månader av hårt arbete. Men jag blev i alla fall klar med den femtonsidiga serien Tok-klok: Scener från ett föräldrakollektiv. Femton sidor på en vecka är rätt så saftigt, inte minst som jag tvangs knö in maximalt antal rutor (152 stycken), alla späckade med information, för att riktigt pressa all must ur det brännande ämnet. En av de elakaste serier jag någonsin gjort. Jag hukar mig redan.
Men ni vad det allra bästa är? Jo, att skiten kan läsas redan i nästa vecka! Serien ingår nämligen i det årliga nu blåser vi borgarna-numret av Galago, som kommer att premiärvisas på Small Press Expo, den skojiga seriefestivalen på Kulturhuset i Stockholm. Mer om detta senare.
(Jag är f ö tämligen kass på att måla ägg, men varje jul gör jag fina Marcus Gerdin-pepparkakor.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar