Hanako Yamada

Det var vår sista kväll i Tokyo och Galagodelegationen var övermätt på intryck. Skyskrapor, neon, tempel, restauranger, smaker, nattklubbar, dofter, museer och tiotusentals ansikten flög genom huvudet när vi satt i en minimal bar och försökte oss på något slags sammanfattning. Vi hade mött många japanska serietecknare, besökt de stora mangaförlagen och vandrat genom gigantiska underjordiska bokvaruhus med hyllkilometer av serier på japanska med ryggarna utåt. Den berömda mangascenen hade aldrig känts så oöverblickbar hemma i Sverige. Jag hade börjat nysta i mysteriet, och givetvis bara funnit att det inneslöt en gåta. Den alternativa, äkta, smutsiga mangan måste finnas någonstans, men hur hitta den?

Stina fimpade ciggen och sa:

"Förresten! Jag hittade ju Japans svar på dig i dag!"

Hon tog upp en liten, fint formgiven bok vars omslag visade ett svartvitt foto av en surmulen ung kvinna som stirrar rakt in i kameran. Jag öppnade den och drabbades av en sensation. Efter två veckors genombläddrande av manga typ 1 A fick jag till sist den heliga graal i mina händer. Den taffliga men genomarbetade stil jag först lärde känna och älska i Aline Kominskys 60-talsverk, och själv ägnat 15 år och fyra böcker åt att förfina – men i en tydligt japansk skolmiljö, med pratbubblor på kanji. Jag började faktiskt skaka där jag satt.

Vi bad bartendern läsa omslagstexten och berätta för oss vad tecknaren hette, och otroligt nog kände hon mycket väl till boken och dess författare. Hanako Yamada, den dystra damen på omslaget, var en självbiografisk serieskapare som tragiskt nog blivit mest känd för att hon tog sitt liv bara 24 år gammal, och kom att ägnas ett osunt intresse i självmordsglorifierande kretsar.

Sedan dess har jag sörjt att det bara finns två sätt för mig att få läsa hennes serier (totalt två sidor finns översatta till engelska): att lära mig japanska eller att anlita någon för att översätta dem mot betalning, vilket närmast kräver att jag ger ut dem, vilket i sin tur kräver övertalning av chefer, inköp av rättigheter, detektivarbete, språkförbistring och ganska mycket pengar. Attans.