Ringer från lustiga huset

Det har blivit dags att avrunda Bamsegate för min del. Jag väljer att göra det med att länka till den här texten, skriven av Pontus Staunstrup, som är "senior kommunikationsstrateg" på JG Communication. Med tanke på att en bassning från en dylik person förmodligen väger tyngre i Egmonts styrelserum än ett ramaskri från tiotusen kommunister på Facebook eller till och med några hundra uppsagda prenumerationer, blev jag väldigt (skade)glad av läsa den. Dessutom känns det mycket märkligt att bli citerad av en "senior kommunikationsstrateg".

Hela det omdebatterade Bamse-särtrycket finns förresten gråpublicerat här för den som själv vill bilda sig en uppfattning.

När vi ändå är inne på ämnet barnkultur vill jag passa på att berätta vilka attraktioner Ellen nyttjade på Gröna lund idag. I kronologisk ordning:

1. Lyktan (Även känd som "lilla fritt fall", som hon tjatat om i månader. Både hon och jag tyckte att den var ganska läskig.)
2. Tekopparna
3. Pettsons hus
4. Cirkuskarusellen (Ellen åkte utan förälder.)
5. Nyckelpigan
Paus för sockervadd och resultatlöst spelande på chokladhjul.
6. Kärlekstunneln
7. Barnradiobilarna (Utan förälder, komisk trafikstockning uppstod.)
Middagspaus
8. Lustiga huset (När jag själv besökte detta lustiga hus som barn bröt jag och smet ut genom en nödutgång. Men så fint det var! Gammalt och djävulskt psyko, och flygande mattan var väldigt ball. Klart bäst.)
9. Flygande elefanterna (Utan förälder.)
10. Tufftufftåget (Utan förälder.)
11. Cirkuskarusellen igen. (Utan förälder.)

Det var en heldag, och gudis dagar vad stor hon börjar bli. Åka själv, det vågade jag mig inte på förrän nån gång i elvaårsåldern.