Hur blev jag kommunist? Vad var övertygelse, vad var pose? Det var mina föräldrars grundmurat hederliga men lite gravstenstunga socialdemokrati. Det var alla slukade boksidor om Östfronten och Sjukov och baneret i rött och guld på Berlinriksdans utbombade tak. Kanske var det kvällarna i Ingmaries kök, Ingmarie som knappast var med i Lunde och som jag inte ens vet om hon var socialist, men som rökte sina hemrullade cigaretter och klappade mig på kinden och var den vanliga, hederliga Ådalstanten med rutiga gardiner, som i alla fall aldrig skulle rösta på högern.
Det var Ulrika i klassen som hade en pappa som var moderat och fina kläder och ett stort rum och kallade mig kommunistjävel. Men mest av allt var det Top Gun, färggranna Muf-affischer, högerns vita mås över svenska flaggan och Sylvester ”Sly” Stallone. Det var alla stjärnbaner på jeansjackor och fuckfinger mot ryssen ritade på lektionerna. Det var USA, fräschheten, baseballkepsarna och all förbannad jävla hårspray som placerat mig på den här långfärdsbussen till Leningrad.
<3
SvaraRadera