Här slutar den nio dagar långa KU-veckan. Jag vill beklaga den bitvis låga kvaliteten. Serierna jag arbetar på nu har en helt annan ambitionsnivå, eller vad man nu ska säga.
Jag lovar att återkomma med ett mer reguljärt blogginlägg snart, liksom med en nytt banér ovan som bättre speglar min aktuella ålder. Jag har bara haft så in i bomben mycket att göra de senaste veckorna, både på Galago och vid ritbordet. Just nu sitter jag hos mina svärföräldrar och firar sportlov med att rita hela min vakna tid. Faktum är att jag inte stuckit näsan utanför dörren sedan vi kom hit i lördags, trots gnistrande vinterväder. Jag lever min dröm. Mats, 11 år, hade vägrat tro att det var sant.
Hej Mats!
SvaraRaderaTack för en rolig, mycket rolig serie! :)
Nu vet jag hur jag hittar till dig och ska följa dig.
kram // gammfröken